Att arbeta som elektriker är ett yrke som många ser som både stabilt och efterfrågat. Enligt den senaste statistiken från SCB tjänar en elektriker i genomsnitt 34 700 kronor i månaden.
Men vad påverkar lönen, och hur ser skillnaderna ut beroende på erfarenhet och andra faktorer? Här får du svaren!
Elektriker lön 2025
Som vi nämnde tidigare i inledningen ligger medellönen för elektriker i Sverige under 2025 på 34 700 kronor i månaden. Det är ett genomsnitt som räknas ut genom att addera alla elektrikers löner och sedan dividera summan med antalet personer i yrkesgruppen.
Medianlönen ligger på 35 000 kronor per månad. Medianen räknas fram genom att sortera alla löner från lägsta till högsta och sedan ta den lön som hamnar precis i mitten. Det innebär att hälften av elektrikerna tjänar mer än 35 000 kronor, medan den andra hälften tjänar mindre.
Hur mycket tjänar en elektriker efter skatt?
Hur mycket en elektriker tjänar efter skatt varierar stort och beror på flera faktorer. Först och främst påverkas det av var i Sverige man bor, eftersom kommunalskatten skiljer sig mellan olika kommuner.
En elektriker med en månadslön på 34 700 kronor, som är medellönen för yrket, kan förvänta sig att betala cirka 9 000–11 000 kronor i skatt varje månad, beroende på skattesats. En högre lön kan dessutom innebära statlig inkomstskatt, vilket ytterligare minskar beloppet som blir kvar efter skatt.
Andra faktorer som påverkar nettoinkomsten är eventuella avdrag, till exempel för resor till och från jobbet, samt om arbetsgivaren erbjuder förmåner som tjänstebil eller friskvårdsbidrag. För att få en exakt bild av vad en elektriker tjänar efter skatt är det bäst att använda en skatteberäknare och mata in den aktuella lönen och kommunens skattesats.
Medellön per ålder
Lönen för en elektriker varierar ofta beroende på ålder och erfarenhet. En nyexaminerad elektriker som precis har kommit in i branschen tjänar i regel mindre än någon som har flera års erfarenhet. Erfarenhet och kompetens brukar belönas med högre lön, och det är vanligt att lönen ökar med åldern fram till pensionsåldern.
Tabellen nedan visar medellönen för elektriker i olika åldersgrupper baserat på SCB:s lönestatistik från 2022. Den illustrerar tydligt hur lönen ökar i takt med att yrkeserfarenheten växer, men att den kan sjunka något för äldre grupper som ofta går ner lite i arbetstid.
Ålder |
Medellön per månad |
18–24 år |
27 000 kr |
25–34 år |
35 500 kr |
35–44 år |
37 500 kr |
45–54 år |
38 300 kr |
55–64 år |
38 800 kr |
65–66 år |
35 800 kr |
Hur sätts lönen?
Lönen för en elektriker bestäms av flera olika faktorer som kan påverka både grundlönen och möjligheten till löneökningar över tid. Här är några av de viktigaste aspekterna som spelar in.
Erfarenhet och kompetens
En elektrikers erfarenhet är en av de största faktorerna som påverkar lönen. En nyexaminerad elektriker börjar oftast på en lägre lön, medan de med många års erfarenhet, specialutbildning eller certifieringar kan förhandla sig till en högre lön.
Kompetens inom specifika områden, som industriell el eller avancerade installationer, kan också ge ett lönepåslag.
Geografiskt läge
Var i landet du arbetar har också stor betydelse för lönen. I storstadsområden som Stockholm och Göteborg tenderar lönerna att vara högre – dels på grund av högre levnadskostnader och dels för att efterfrågan på elektriker är större. På mindre orter eller i landsbygden kan lönerna ofta vara något lägre.
Arbetsgivare och bransch
Lönen kan också variera beroende på vilken typ av arbetsgivare du har. Elektriker som arbetar för stora företag inom industrin eller byggbranschen har ofta högre löner än de som är anställda på mindre lokala firmor. Anställningsvillkor som kollektivavtal kan också påverka lönen.
Efterfrågan på arbetsmarknaden
När efterfrågan på elektriker är hög, till exempel vid stora byggprojekt eller när många går i pension, kan det driva upp lönerna. Omvänt kan en låg efterfrågan eller ökad konkurrens på arbetsmarknaden hålla lönerna på en stabil eller lägre nivå.
Sjuklön som elektriker
Som anställd elektriker har du rätt till sjuklön enligt svensk lag, vilket innebär att din arbetsgivare betalar ut ersättning om du blir sjuk och inte kan arbeta.
Sjuklönen gäller från och med din andra sjukdag och motsvarar 80 % av din ordinarie lön. Den första sjukdagen är en så kallad karensdag, då du inte får någon ersättning.
Hur beräknas sjuklönen?
Sjuklönen baseras på din genomsnittliga månadslön före skatt, inklusive eventuella rörliga tillägg, som övertidsersättning eller skiftarbete. Om din månadslön som elektriker exempelvis är 35 000 kronor, kommer du få cirka 28 000 kronor i månaden under sjukfrånvaron, vilket motsvarar 80 %.
Vad händer om du är sjuk länge?
Om du är sjuk i mer än 14 dagar tar Försäkringskassan över och betalar sjukpenning. Sjukpenningen ligger vanligtvis på 80 % av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI). För att få sjukpenning behöver du lämna in ett läkarintyg som bekräftar din sjukdom.
Viktigt med kollektivavtal
Om du är anställd på en arbetsplats med kollektivavtal kan du ha rätt till ytterligare ersättningar vid sjukdom, till exempel genom en försäkring som täcker inkomstbortfall. Kontrollera gärna med din arbetsgivare eller fackförening vad som gäller för just dig.
Sammanfattningsvis är sjuklön en trygghet som hjälper dig klara ekonomin om du blir sjuk. Genom att känna till vad som gäller för din lön och arbetsplats kan du bättre planera för eventuella sjukdagar.